Det verkar som att mitt förra inlägg fick tankarna att snurra hos många av er. Tack för era snälla kommentarer! Precis som ni förstod var det en tuff tid för oss efter branden. Men det gick att hitta ett nytt - men annorlunda - normalläge igen. Min försiktighet med eld lär dock finnas med mig för alltid.
Apropå eld och ljus tänkte jag visa ett av de senaste helgernas loppisfynd. Den korsformade ljusstaken på bilden ovan köpte jag för en tia nyligen. Såvida det inte är en kopia är det en ljusstake som Röda korset sålde för några år sedan och som fick utmärkelsen "Utmärkt svensk form". Fyndfaktor: 7.
Helgen som gick var en Helena-mot-tekniken-helg. I fredags kväll regnade det småspik när jag skulle åka och handla helgkäk. När jag satte igång bilens vindrutetorkare upptäckte jag att det ena torkarbladet var stulet. Det har aldrig ens slagit mig tidigare att man kunde bli bestulen på en sådan grej, och dessutom bara det ena torkarbladet. Men det kunde man, uppenbarligen. Jag fick ta apostlahästarna till mataffären och blev sjöblöt på kuppen.
I lördags förmiddag var det solsken, och då var det ingen tvekan om vad jag prioriterade när jag skulle välja mellan att åka och köpa torkarblad eller att åka på loppis. Torkarbladsköpet fick vänta till lördag eftermiddag, när Biltema fick besök av mig och två styck torkarblad åkte med mig hem i framsätet.
Nu är det bara det att jag har en hang-up när det gäller torkarbladsbyten. Jag har varit bilägare i över tio år nu, men hittills har jag fått be om hjälp varje gång jag har behövt byta torkarblad. Jag kan bara inte fatta hur de ska sättas fast, och aldrig känner jag mig så puckad som då. Därför blev jag glatt överraskad nära det bara låg en lös liten obegriplig plastdel i förpackningen, och inte en hel liten låda som det vanligtvis gör. Det här blir en baggis, tänkte jag.
Visst. Det blev inte en baggis. Jag fick inte dit torkarbladen, eftersom det var totalt omöjligt att sätta fast den lösa plastdelen på den rörliga plastdel som redan satt på torkarbladet. Ringde min mer tekniska kompis Lisa och bad om hjälp. Hon kunde inte heller. Hon bad två män på parkeringen om hjälp. De kunde inte heller. Dagen efter (i går) åkte jag i hällregn och utan fungerande vindrutetorkare till närmaste bensinmack och bad om hjälp med att sätta fast torkarbladen. Mackkillen, som förmodligen har bytt 487 varianter av torkarblad i sitt liv, kunde inte heller.
Arg som en uppretad bålgeting tog jag då med mig torkarbladen från h-vetet upp i lägenheten. Ilska kan uppenbarligen göra underverk med kreativiteten :-). Plötsligt upptäckte jag att om jag med hjälp av en skruvmejsel och ett visst mått av våld bände bort den rörliga plastdel som redan från början satt fast på torkarbladet, kunde jag sedan sätta fast den lösa plastdelen som följde med. Smack, smack med mejseln, ut till bilen och klick, klick så satt torkarbladen där de skulle! Och klapp, klapp på axeln till mig själv. Jag fånlog nöjt i flera timmar efteråt :-). Nu betraktar jag min torkarblads-hang up som en före detta torkarblads-hang up.
Men ännu mer teknik var emot mig den här helgen. I lördags köpte jag en kanonfin hallampa på loppis. I samma sekund som jag pluggade i den i uttaget i halltaket på lördagkvällen gick en propp - och därmed mörklades både köket och hallen. Och givetvis hade jag inga extraproppar hemma. Tur att jag har nära till Ica Maxi som har öppet till kl 22.
Nya proppar inhandlades ögonaböj och en ny skruvades i. Då ramlade det bort diverse små delar från porslinspropphållaren. Jähupp, det kunde jag ju inte göra så mycket åt och el måste jag ju ha. Proppen funkade, trots allt. Ända tills jag för säkerhets skull valde bort min nya hallampa och i stället kopplade in min gamla hallampa. Då gick proppen igen. Då började jag ana ugglor i mossen... Bytte återigen till en ny propp och lät bli att koppla in någon hallampa över huvud taget. Eftersom det inte finns några vanliga eluttag i min hall förblev det minst sagt skumt där.
Efter några timmar tryckte jag av misstag och gammal vana på strömbrytaren för hallampan - det var ju så himla mörkt i hallen :-/. Då gick proppen igen. I det läget mailade jag iväg en felanmälan till fastighetsbolaget som jag hyr av. Det vore ju onekligen trevligt att kunna se handen framför sig i hallen! En elektriker kommer att fixa det hela, förhoppningsvis innan veckan är slut.
Ha en bra tisdag, allihop. Hoppas att ni tekniken är med er och att ni inte blåser bort i höstrusket!
/Helena
